Arkivbeständiga pigmentutskrifter i Lund

En pigmentutskrift är en av de mest högkvalitativa metoderna för att skriva ut fotografier idag. Bilden skrivs ut med pigmentbaserat bläck på ett noggrant valt fotopapper eller konstpapper.

Skillnaden ligger framför allt i bläcket och materialet. Pigmentbläck består av mycket små färgpartiklar som binds till papperets yta, till skillnad från färgämnesbaserat bläck där färgen i högre grad löses upp i vätska och sugs in i materialet. Tillsammans med ett bra, arkivbeständigt papper ger det en utskrift med fin detaljåtergivning, djup svärta, vackra tonövergångar och god hållbarhet över tid.

Ett enkelt sätt att förstå skillnaden är att tänka på pigment som färgpartiklar snarare än infärgat vatten. Pigmenten ligger mer stabilt i utskriften och är därför bättre lämpade för fotografier som ska hålla länge

Att en utskrift är arkivbeständig betyder att både bläck och papper är valda för att bilden ska kunna hålla länge utan att blekna, gulna eller försämras i onödan.

På papperssidan handlar det framför allt om råmaterial och kemi. Papperstyperna jag använder görs av bomull eller högkvalitativ alfa-cellulosa. Bomullspapper är gjort av bomullsfibrer och har länge använts till konstpapper med mycket god hållbarhet. Alfa-cellulosa är en mycket renad cellulosafiber, oftast från trä, där lignin och andra ämnen som kan påskynda åldrande har tagits bort.

Lignin är en naturlig del av trä, men i papper kan det bidra till att materialet gulnar och blir sprödare med tiden. Därför är arkivvänliga papper normalt syrafria och ligninfria. Många är också buffrade, ofta med kalciumkarbonat, för att bättre stå emot sura ämnen från luft, miljö och hantering.

Det betyder inte att en pigmentutskrift är odödlig. Ljus, värme, fukt, dålig inramning och direkt kontakt med olämpliga material påverkar fortfarande hur bilden åldras. Men en pigmentutskrift på ett bra arkivbeständigt papper har betydligt bättre förutsättningar att bevaras väl än en enklare utskrift på ett vanligt konsumentpapper.

Arkivbeständighet är alltså inte en enskild egenskap, utan en hel kedja: pigmentbläck, papper, ytbeläggning, hantering, inramning och miljö behöver fungera tillsammans. När den kedjan hålls genomtänkt får fotografiet bättre chans att behålla färg, svärta, papperston och känsla under lång tid.

Inte riktigt.

Pigmentutskrift beskriver själva tekniken: bilden skrivs ut med pigmentbaserat bläck på ett valt fotopapper eller konstpapper.

Fine Art Print och Giclée är mer svårfångade begrepp. De används ofta om högkvalitativa utskrifter av fotografi och konst, men är inte skyddade kvalitetsmärkningar. De säger därför inte automatiskt något säkert om bläck, papper, hållbarhet, filförberedelse eller hantverk.

Ordet giclée kommer från franskans gicler, ungefär “att spruta” eller “att spreja”, och syftar på hur bläcket appliceras på papperet. Det låter elegantare på franska, men kvaliteten sitter inte i ordet. Den sitter i materialet och i hur utskriften faktiskt görs.

En pigmentutskrift av hög kvalitet kan alltså mycket väl vara det som många skulle kalla en Fine Art Print eller Giclée. Jag föredrar bara att beskriva vad du faktiskt får: en arkivbeständig pigmentutskrift på ett noggrant valt papper, förberedd och utskriven med omsorg om bilden.

Just det, inte på ett vanligt A2-ark.

Jag skriver ofta ut på papper från 17-tums rulle i stället för färdigskurna A-format. Det gör att jag kan anpassa pappersstorleken efter bilden och använda fotografiets proportioner på ett bättre sätt.

Därför är “ca A2” ett riktmått i prislistan, inte ett löfte om att utskriften alltid görs på ett exakt A2-ark. Det är helt enkelt ett enklare sätt att beskriva storleken än att skriva 17 × 25 tum.

Många kameror fotograferar i formatet 3:2, och många färdiga fotografier levereras därför också i den proportionen. En bildyta på 60 × 40 cm passar det formatet väl, men ryms inte på ett vanligt A2-ark utan beskärning. Med rullpapper kan bilden i stället skrivas ut i rätt proportion.

Vill du ha utskriften nedskuren till ett exakt A-format går det också bra. Då anpassar vi beskärning, bildyta och marginal efter det.

Ja. Som praktisk maxgräns gäller ungefär 43 × 120 cm, inklusive cirka 1 cm vit kant runt bilden.

Minsta pappersstorlek är ca A4. Vill du ha en mindre utskrift än så är det oftast bättre och mer ekonomiskt att skriva ut flera bilder på samma ark och sedan renskära dem.

Hör av dig och berätta vad du är ute efter, så hittar vi den bästa lösningen.

Det beror på bilden och vilken känsla du vill att utskriften ska få.

Ett slätt matt konstpapper eller bomullspapper, med liten eller ingen gräng, ger ofta ett mjukt och stillsamt uttryck. Det passar bra till bilder där hudtoner, stämning och subtila tonövergångar är viktigare än maximal svärta, glans och kontrast.

Papper med tydligare struktur kan ge bilden en mer taktil och objektlik känsla. Det kan passa fint till vissa landskapsbilder, mer abstrakta fotografier och bilder där materialkänslan i papperet får vara en del av uttrycket. Däremot är tydlig gräng inte automatiskt bättre. För porträtt, bilder med mycket jämna hudtoner eller fotografier där små detaljer och skärpa är viktiga kan ett slätare papper ofta vara ett bättre val.

Ett halvblankt eller barytaliknande papper ger vanligtvis djupare svärta, tydligare kontrast och en mer klassisk fotografisk känsla. Det passar ofta bra till svartvita bilder, landskap, arkitektur och fotografier där ljus, detaljer och tonomfång ska få mer närvaro.

Det finns inget papper som är bäst till allt. Rätt papper är inte alltid det dyraste, mest märkliga eller mest exklusiva, utan det papper som gör att bilden känns mest som sig själv.

Du behöver inte välja papper i förväg. Jag hjälper gärna till att hitta ett papper som passar bilden, formatet och hur utskriften ska användas.

Det korta svaret är: för att det är en annan typ av utskrift och en annan typ av arbetsprocess.

Ett vanligt fotolabb är ofta ett bra val när du vill ha många prisvärda kopior snabbt. Det kan passa utmärkt för vardagsbilder, album, småkopior och bilder där det viktigaste är att få en fin bild på papper till en lägre kostnad.

En pigmentutskrift hos mig är mer individuellt hanterad. Bildfilen kontrolleras, pappersvalet anpassas efter bilden och bilden korrigeras för optimalt resultat på den valda papperstypen. Utskriften görs på arkivbeständiga konst- och fotopapper med pigmentbläck. Det handlar inte bara om att få ut bilden i rätt storlek, utan om att få ton, svärta, färg, papper och känsla att fungera tillsammans.

I priset ingår också sådant som ofta inte syns direkt: bildförberedelse, pappershantering, renskärning och utskriftstid och ibland test och kassation om något inte blir rätt, torktid, varsam hantering och paketering.

Det betyder inte att en vanlig labbutskrift är dålig. Den är bara gjord för ett annat syfte.

Vanliga labbutskrifter och pigmentutskrifter kan båda ge fina bilder, men de bygger ofta på olika teknik och olika material.

Det som många tänker på som en klassisk fotoutskrift från ett labb är oftast en kemisk färgkopia, ibland kallad C-print. Då exponeras ett ljuskänsligt fotopapper, vanligtvis med laser eller LED, och framkallas sedan i kemiska bad. Det är i princip en digitaliserad fortsättning på traditionell färgfotografisk kopiering. Metoden är snabb, jämn och effektiv för volymproduktion.

En pigmentutskrift görs på ett annat sätt. Där byggs bilden upp med pigmentbaserat bläck på ett konst- eller fotopapper, ofta av bomull eller högkvalitativ alfa-cellulosa. Det gör att papperet kan väljas mer fritt efter bilden: matt eller halvblankt, slätt eller strukturerat, varmt eller kallare i tonen.

Skillnaden märks ofta både i handen och i bilden. En vanlig labbutskrift har den välbekanta känslan av ett klassiskt fotografi, ofta med en mer plastig pappersbas. En pigmentutskrift kan få en mer taktil och pappersnära känsla, särskilt på bomulls- och konstpapper där själva materialet blir en tydligare del av uttrycket.

Den stora fördelen med pigmentutskrift är beständigheten och kontrollen över slutresultatet. Papperets yta, ton, svärta, färg, kontrast och hållbarhet kan anpassas efter bilden på ett annat sätt än i ett mer standardiserat labbflöde. Det gör pigmentutskriften särskilt lämpad när fotografiet ska ramas in, visas, sparas och hålla över lång tid.

Det betyder inte att labbutskrifter är fel. De är ofta utmärkta när man vill ha många fina kopior snabbt och till rimlig kostnad. Pigmentutskriften är däremot ett bättre val när material, beständighet, papperskänsla och bildens slutliga uttryck spelar större roll.

En skärm och ett papper visar inte färg på samma sätt.

En skärm lyser med sitt eget ljus. Ett papper reflekterar ljuset i rummet. Därför kommer en tryckt bild aldrig att se exakt likadan ut som bilden på en mobil, surfplatta eller datorskärm. Skärmar är dessutom ofta inställda för att vara mycket ljusa, kontrastrika och färgstarka, vilket kan få bilden att upplevas mer intensiv än den blir på papper.

När jag förbereder en pigmentutskrift tar jag hänsyn till det här. Bilden justeras för det valda papperet, och utskriften görs med färgprofiler anpassade för skrivare, bläck och papper. Målet är inte att pappret ska kopiera skärmen exakt, utan att fotografiet ska översättas så bra som möjligt till fysisk form.

Papprets egen ton, yta och svärta påverkar också resultatet. Ett matt konstpapper ger inte samma djupa svärta och glans som en skärm eller ett blankare papper, men kan i stället ge en lugnare och mer taktil känsla.

Ljusförhållandena där bilden ska hänga eller visas påverkar också hur utskriften upplevs. Vet du redan ungefär var bilden ska placeras kan du gärna berätta det, så tar jag hänsyn till det när utskriften förbereds.

OBA står för Optical Brightening Agents, eller optiska vitmedel. Det är ämnen som tillsätts i vissa papper för att papperet ska upplevas vitare, kallare och klarare.

De fungerar genom att reagera på UV-ljus och ge ifrån sig ett svagt blåaktigt ljus tillbaka. Ögat uppfattar då papperet som extra vitt.

För fotoutskrifter är OBA varken automatiskt bra eller dåligt. Ett papper med mycket optiska vitmedel kan ge en kallare vithet, högre upplevd kontrast och en mer direkt klarhet i bilden.

Nackdelen är att den extra vitheten kan förändras över tid och också upplevas olika beroende på vilket ljus bilden visas i. När långsiktig stabilitet är prioriterat är därför ofta papper utan, eller med mycket låg mängd, optiska vitmedel att föredra.

De papper jag normalt använder har ingen eller mycket låg mängd optiska vitmedel.

Ja, det går bra.

Så länge bildfilen håller tillräckligt hög kvalitet för det format du vill ha.

Skicka helst originalfilen från kamera eller mobil, inte en bild som har laddats ner från sociala medier eller skickats flera gånger genom olika appar. Är jag osäker på om filen räcker till säger jag till innan vi går vidare.

Ja, till viss del.

Inför en pigmentutskrift kontrollerar jag bildfilen och kan göra mindre justeringar för att den ska fungera bättre på papper. Det kan handla om beskärning, ljushet, kontrast, färgton, skärpa och anpassning till valt papper.

Däremot kan en dålig eller för liten bildfil inte alltid räddas. Om bilden är kraftigt komprimerad, oskarp, brusig eller har för låg upplösning finns det gränser för hur bra resultatet kan bli.

Mer omfattande bildredigering, retusch eller restaurering av gamla bilder kan ibland göras, men bedöms och prissätts separat innan beställning.

Jag skriver inte ut kantfritt direkt på papperet, men jag renskär gärna utskriften om du vill att bilden ska gå ända ut till papperskanten.

Tänk då på största möjliga bildyta för respektive format. Vid renskärning kan också någon halv millimeter av bilden försvinna längs varje kant, eftersom bilden behöver skäras rent med lite säkerhetsmarginal.

Olika papper reagerar också lite olika när de skärs. Vissa papper kan resa sig en aning vid snittytan, och på vissa papper kan ytbeläggningen göra kanten något skarpare eller känsligare än på en utskrift med vit kant.

Om helt rena och perfekta bildkanter är viktigt, säg gärna till redan innan beställning. Då väljer vi format, papper och beskärning med det i åtanke.

En vit kant gör utskriften enklare och säkrare att hantera.

När det finns papper runt bilden behöver man inte ta direkt i själva bildytan, och risken för märken, skador och små kantproblem minskar. Det gör också utskriften lättare att rama in, särskilt bakom passepartout.

Vid inramning kan passepartouten antingen ligga några millimeter in över den utskrivna ytan, eller lämna några millimeter synlig papperskant runt fotografiet. Det kan ge bilden mer luft och gör också att ingen del av själva bilden behöver försvinna bakom passepartoutens öppning.

En vit kant är alltså både praktisk och estetisk. Den skyddar bilden och gör inramningen mer flexibel.

Nej, du måste inte använda passepartout.

Men om målet är en mer arkivbeständig inramning rekommenderar jag oftast passepartout, distanslist eller någon annan lösning som gör att bildytan inte ligger direkt mot glaset. Det ger utskriften lite luft och minskar risken för problem med fukt, kondens, märken eller att bilden med tiden fastnar mot glaset.

För en genomtänkt inramning bör också materialen runt bilden vara lämpliga: gärna syrafri passepartout, syrafritt bakstycke eller ett syrafritt iläggsblad mellan utskrift och bakstycke. Annars kan material som ser helt oskyldiga ut från början påverka pappret över tid.

Det går att rama in en pigmentutskrift enklare än så, även direkt mot glaset, särskilt om maximal livslängd inte är det viktigaste. För vissa bilder kan en enklare, mer kreativ eller mer direkt presentation vara helt rätt.

Men om bilden ska bevaras länge är det klokt att tänka på inramningen som en del av fotografiet, inte bara som något runt omkring det.

Helst inte alls :)

En pigmentutskrift bör hanteras varsamt, särskilt innan den är inramad. Undvik att röra själva bildytan och ta bara i papperskanterna med rena, torra händer. Fett, fukt och smuts från fingrar kan lämna märken som är svåra att få bort, särskilt på matta och strukturerade papper. Oljor från händer och fingrar kan påverka bilden eller pappret över tid.

Låt utskriften ligga kvar i sitt skyddande emballage tills den ska ramas in. Förvara den plant, torrt och skyddat från direkt solljus, damm och fukt. Lägg inte saker ovanpå bildytan och undvik att skjuta papper eller andra material över fotografiet.

Om utskriften levereras rullad bör den rullas upp försiktigt och få plana ut i lugn och ro innan inramning.

Ska utskriften förvaras i en låda tillsammans med andra fotografier eller pappersmaterial bör den skyddas med ett lämpligt mellanlägg, till exempel glassinpapper eller annat arkivvänligt skyddsmaterial. Vissa papperstyper är tåligare än andra, men det är alltid klokt att undvika onödig friktion mot bildytan.

Du kan hänga en pigmentutskrift på många platser, men om målet är maximal livslängd finns det några miljöer som är mindre lämpliga.

Undvik framför allt direkt solljus och mycket stark belysning under långa perioder. Även en arkivbeständig pigmentutskrift påverkas av ljus över tid. Ju starkare ljus och ju längre exponering, desto hårdare miljö för bilden.

Undvik också platser med hög luftfuktighet, stora temperaturväxlingar eller mycket värme, till exempel fuktiga badrum, uterum med stark sol, direkt ovanför element eller nära en kamin. Papper är ett levande material och reagerar på miljön runt omkring.

För bästa skydd bör utskriften ramas in på ett genomtänkt sätt, gärna med passepartout eller distans så att bildytan inte ligger direkt mot glaset, och med glas eller akryl som ger ett visst UV-skydd. Vanligt floatglas eller vanlig akryl ger sämre skydd mot UV-ljus än material som är gjorda för bild- och konstinramning; som reflexfritt UV-skyddande glas. Ingen glasning ger inget UV-skydd alls men är ett fantastiskt vackert sätt att visa ett fotografi.

UV-skyddsspray kan ge ett visst extra skydd mot UV-ljus och i viss mån mot fingeravtryck, men det ersätter inte en bra placering och en genomtänkt inramning.

Välj gärna en plats med stabil temperatur, normal luftfuktighet och indirekt ljus. Det är bättre för både pappret, färgen och fotografiets uttryck över tid.

Det är inget jag gör i normala fall, men om det är absolut nödvändigt försöker vi hitta en lösning som är rimlig både praktiskt och ekonomiskt.

Pigmentutskrifter är ömtåliga och posthantering kan vara både hårdhänt och oförutsägbar. Därför behöver format, papper, emballage, fraktsätt och kostnad bedömas innan beställning.

Det här ska inte läsas som en definitiv lagerlista i realtid. Papper kan ta slut, bytas ut eller vara svåra att få tag på igen med kort varsel.

Saknar du ett särskilt papper du tycker mycket om kan du gärna säga till. Om det passar mitt arbetssätt, och särskilt om det gäller en större beställning, kan vi eventuellt beställa hem det.

Canson:
24” Somerset Enhanced Satin 330 gsm
17” Baryta Prestige II 340 gsm
17” Arches 88 310 gsm
17” Rag Photographique 310 gsm
17” Rag Photographique II 210 gsm
17” Arches BFK Rives White 310 gsm
17” Arches BFK Rives Pure White 310 gsm
A2 Somerset Enhanced Velvet 225 gsm
A3+ Arches Aquarelle Pure White 310 gsm
A3+ Platine Fibre Rag 310 gsm
A3+ Edition Etching Rag 310 gsm

Hahnemühle:
17” Fine Art Baryta Satin 300 gsm
A3+ Fine Art Baryta 325 gsm
A3+ Photo Rag Satin 310 gsm

Canon:
A2 Premium Fine Art Rough 320 gsm